Jag lever- och det känns...
Kärt barn har många namn.. och man kan kalla Casper för min 20årskris om man vill= min livs första ponny, eller framtidsprojekt, blivande barnponny till mina barn (har inte ens pojkvän än) men det första projektet han ska få jobba med är som handikapphäst, eller "häst för ryttare med funktionsnedsättning" som det ska heta nuförtiden.
Jag hade hållit utkik i flera år efter en lämplig häst, lämplig för att kunna gå lite sk handikapplektioner, men också en häst som jag kunde ha roligt med... jag kan vara lite trött på alla krav och måsten som gäller med de sönderavlade halvbloden, att de behöver benskydd runt alla benen bara man ska ut och skritta, att de alltid måste ridas i rätt form för att inte slita ut sina leder och att det krävs vägar för att de ska hålla sig på benen...
Så jag önskade mig en häst att ha riktigt roligt med, en häst som inte måste ha benskydd, en häst som man kan ta in från hagen och hoppa upp på och ge sig ut i skogen över stock och sten...
Jag hade varit spekulant på flera hästar, bl.a. fin andalusie i tyskland, en annan fin 3årshingst- tinker och lite så.. Jag var ute efter stor D-ponny eller häst runt 150... Allra helst hade jag ju velat köpa ut min gamla gentleman till häst: Beryll
De enda pengarna jag ahde var det som fanns kvar efter Calippos försäkringpengar, något som gjorde ont i mig att andvända (sen att jag söp bort de första 20000 av hans försäkring är en annan historia).
De som läst eller vet om mitt fioma-köp vet att jag inte skulle köpt en mörkbrun häst, men man rår inte för vad man förälskar sig i... Men när hagen hade 4(!!!) mörkbruna hästar så sa jag Stopp, nu skulle en mer färgglad hjäst köpas, jag menar: man måste ju kunna se skilnad på dem.. och när vintermörkret kommer behövs en ljusare häst för att se var flocken är någonstans.. så jag undvek helt enkelt annonser på mörkbruna hästar..
Jag faller för ögonen, det vet jag... men också man och pannluggar kan få mig att falla pladdask.. Jag vet egentligen inte varför jag gick in på hans annons, ännu mindre varför jag svarade.. han var förliten (C-ponny), förung, korsning- blandras, okänd härstamning, för orutinerad och självklart mörkbrun... Men jag svarade och det blev bestämt att jag skulle åka och titta på honom, min kära mor och far var anti från början "förliten!!!!" Men i hemlighet fixadejag skjuts och begav mig iväg, något sa mig att jag ia fmåste åka och se det lilla spektaklet...
Första intrycket var en krock mellan "shit han är ju FÖRliten" och "Han är det charmigaste jag sett"... Jag tror till och med att jag sa att han är ju förliten, jag undrade vad ägarna tyckte om att jag ens tänkt tanken att titta på honom- jag var ju förstor för att provrida... Men de såg det inte så utan sa bara "Han känns större och bär upp bra, du måste ju testa honom" Sagt och gjort...
Men jag var fast redan vid första klappen, hans vackra huvud, hans ögon och ja, MANEN och pannluggen!!!
Provridningen gick väl sådär.. vi var utepå en äng, han var pigg- förpigg för mitt ändamål, för orutinerad osv.. Men samtidigt var han: PERFEKT!!!!!
Det lös kärlek och välvilja ur hans ögon- han ville väl, ok att han var pigg, nästan het och busig- men han var ändå så gudomligt snäll, och väluppfostrad från marken (Min första häst som är både hanterad och dessutom väluppfostrad!!).
Men jag bestämde mig: honom ska jag ha!!!!!!
Det tog lite tid innan jag kunde hämta.. men 1a augusti 2008 åkte vi äntligen!!!
Ägarna hade ¨dåliga erfarenheten av att lämna ut på prov, så jag fick max en vecka på mig att bestämma mig... och på den veckan var jag ju tvungen att testa allt!!!!
släppa ihop, prova sadlar, markarbeta, trick :), dressyr, hopp, uteridning ensam, uteridning med annan häst, långritt och BADA!
Och jag var såld, och han blev min!!!!!
Men de behövdes lite träning, och tid för att få honom trygg och lite lugnare.. Men det gick.. I sep-okt var han redo för lite jobb, fick börja som barnponny, vilket han klarade bättre än förväntat!
Han har även kommit in i hästflocken, han är den enda som fått Athena att visa brunst, och int ebara det, hon låter honom.. ja... betäcka.. hon som har ratat flera snygga, godkända halvblodshingstar, emn Casper- han dög :), och de är såååå kära, och han fick därmed också ta rollen som plastfarsa till lill bäbis.
CASPER!!! Född 2002. okänd härstamning
Dressyrponny
Och en älskad bästa-kompis Som alltid ställer upp
Och med massor av kärlek och gos!